Sömnbrist eller spökar det?
Vaknade i natt genom att någon knackar mig på pannan, två gånger. "knack, knack"(?) Ganska hårt också för det gjorde näst intill ont. Men när jag snabbt öppnar ögonen ser jag samma mörker som jag försökte sova förbi för några timmar sedan. Tänder lampan men ingen finns i mitt rum.
Vad nu då tänkte jag. Det hela känns ju ganska mysko. Så jag reser mig snabbt upp likt en militär som försovit sig. Fifflar fram telefonen som ligger på bordet. "04.13" gaaaah! Måste somna om tänkte jag, släcker lampan igen och lägger telefonen för laddning på samma bord som förut. Men just då jag ska lägga mig till ro infinner sig en mystisk känsla i rummet och en kall vind kittlar mig i örat. Tänk dig ungefär som att någon skulle andas Vicks blå på dig en vinternatt. Jag blir tårögd av känslan och rycker tag i lampknappen. Som ni kanske gissat är det fortfarande tomt i rummet och mina tankar vandrar ifrån mig. På väg hem från min vän Björn tidigade idag stannade jag och luktade på en svamp som liknade en toppis. Slängde snabbt iväg den då den hade samma blöta och råa doft som de flesta svampar. Men genom att lukta på en svamp kan jag väl inte få hallucinationer? Så den slutsatsen går ganska snabbt bort. Vilket fall som helst tänker jag inte mer på det och släcker lyset för att åter igen försöka falla in i drömmarnas land. Genom att sluta ögonen så långsamt som möjligt hoppas jag på bästa tänkbara effekt! Vilket inte hjälper för fem öre. Istället ligger jag och tänker på, ja det mesta som jag kommer på. Allt från praktikrapporter till cykelslangar, Led Zeppelin, tv-program, morgondagens klädsel, dagar som kommer, dagar som aldrig kommer igen och stressfaktorn i det hela är att jag borde sova. Så sant som det är sagt börjar jag vid den här tiden känna mig sliten efter gårdagens äventyr så på mindre än fem minuter händer det magiska. Ögonlocken faller och lämnar inte en gnutta ljus för att komma in, visseligen är mitt rum sjukt mörkt men ni förstår principen. Drömmer mig bort i kanske tio härliga minuter..
När plötsligt SAMMA vindpust i örat, SAMMA skrämmande känsla isar in till benen och SAMMA svarta mörker tänds av en glödlampa som inte avslöjar något! Börjar vid den här tiden bli ganska trött på att bli väckt av något för mig helt okänt som uppenbarligen endast visar sig under natten i skyddande förhållanden.
Tagen av stundens alvar förstår jag ju hur dum jag egentligen är, tittar en sista gång på klockan "04.34" går därefter och stänger igen 3/4 av ventilationen som jag öppnade tidigare under dagen medans en städning av stugan pågick. TOPPEN! Efter det har jag faktiskt inte så mycket mer att tillägga eftersom jag inte kommer ihåg något och måste ha somnat snarast.
Så här i efterhand funderar jag bara på en liten sak, vad var det som pickade mig i pannan?! Who knows, antar att jag aldrig kommer få reda på det heller. Men en sak jag vet är att jag för säkerhets skull ska sova med ett öga öppet inatt.
Tyck gärna till om ni har förslag om vem min besökare kan vara..Första inlägget förresten. *STOLT*
/Marcus
Vad nu då tänkte jag. Det hela känns ju ganska mysko. Så jag reser mig snabbt upp likt en militär som försovit sig. Fifflar fram telefonen som ligger på bordet. "04.13" gaaaah! Måste somna om tänkte jag, släcker lampan igen och lägger telefonen för laddning på samma bord som förut. Men just då jag ska lägga mig till ro infinner sig en mystisk känsla i rummet och en kall vind kittlar mig i örat. Tänk dig ungefär som att någon skulle andas Vicks blå på dig en vinternatt. Jag blir tårögd av känslan och rycker tag i lampknappen. Som ni kanske gissat är det fortfarande tomt i rummet och mina tankar vandrar ifrån mig. På väg hem från min vän Björn tidigade idag stannade jag och luktade på en svamp som liknade en toppis. Slängde snabbt iväg den då den hade samma blöta och råa doft som de flesta svampar. Men genom att lukta på en svamp kan jag väl inte få hallucinationer? Så den slutsatsen går ganska snabbt bort. Vilket fall som helst tänker jag inte mer på det och släcker lyset för att åter igen försöka falla in i drömmarnas land. Genom att sluta ögonen så långsamt som möjligt hoppas jag på bästa tänkbara effekt! Vilket inte hjälper för fem öre. Istället ligger jag och tänker på, ja det mesta som jag kommer på. Allt från praktikrapporter till cykelslangar, Led Zeppelin, tv-program, morgondagens klädsel, dagar som kommer, dagar som aldrig kommer igen och stressfaktorn i det hela är att jag borde sova. Så sant som det är sagt börjar jag vid den här tiden känna mig sliten efter gårdagens äventyr så på mindre än fem minuter händer det magiska. Ögonlocken faller och lämnar inte en gnutta ljus för att komma in, visseligen är mitt rum sjukt mörkt men ni förstår principen. Drömmer mig bort i kanske tio härliga minuter..
När plötsligt SAMMA vindpust i örat, SAMMA skrämmande känsla isar in till benen och SAMMA svarta mörker tänds av en glödlampa som inte avslöjar något! Börjar vid den här tiden bli ganska trött på att bli väckt av något för mig helt okänt som uppenbarligen endast visar sig under natten i skyddande förhållanden.
Tagen av stundens alvar förstår jag ju hur dum jag egentligen är, tittar en sista gång på klockan "04.34" går därefter och stänger igen 3/4 av ventilationen som jag öppnade tidigare under dagen medans en städning av stugan pågick. TOPPEN! Efter det har jag faktiskt inte så mycket mer att tillägga eftersom jag inte kommer ihåg något och måste ha somnat snarast.
Så här i efterhand funderar jag bara på en liten sak, vad var det som pickade mig i pannan?! Who knows, antar att jag aldrig kommer få reda på det heller. Men en sak jag vet är att jag för säkerhets skull ska sova med ett öga öppet inatt.
Tyck gärna till om ni har förslag om vem min besökare kan vara..Första inlägget förresten. *STOLT*
/Marcus
