Good times..
bad times.. Det är nu när vinterkylan tränger sig på man saknar värmen i klassrummet.
Igår överraskade jag Ida med en konsert, hennes favoritartist Lars W stod på scenen i Leksand, så jag tog tillfället i akt och bokade biljetter för ett tag sedan. Kvällen var väldigt lyckad trotts att jag inte kunde en enda låt(!)
Det bästa i musiken tyckte jag var fiolerna, och nu är det säkert flera stycken som hajar till. Precis!, Kent.. Mannen, myten, legenden & den där mysgubben till lärare som andra bara kan drömma om. När han tar ton och låter ett instrument ljuda så lovar jag att han inte lämnar någon oberörd. Det är väl också just därför jag saknar honom, men inte bara honom. Bertil, Anja, Magnus och alla de andra lärarna på Ekologi hade en egen tappning i allt de gjorde.
Det är just nu när man blickar ut över ett kallt förvinter-Sverige som man saknar andan och glöden bland alla där nere i källaren. Kaffedoften blandat med skratten och surren, tillsammans med de halvtrasiga sofforna, Det eviga tjatet om att vi inte fick spela på datorerna. Jag blir faktiskt berörd just i detta nu, känner mig varmare i kylan trotts att det är ett halvår sedan jag lämnade lokalerna bakom mig, för gott.(?) Just att studera tre år på Ekologiprogrammet har varit rena lyxen, sammanhållingen mellan inte bara klassen utan de andra klasserna, stämnigen mellan lärare och elever, ja allt har varit guld! Skolan var för första gången riktigt kul att gå till. Det är just det jag är rädd för, har den bästa tiden i mitt liv redan varit? För jag är verkligen 100 procent säker på att när jag väl ska plugga vidare, då kommer ingen lärare eller ingen klasskamrat slå dem som fanns på EKO, sjukt men så sant. Saken att lämna EKO bakom sig för gott tror jag bara är bullshit, alla som gått där har sina egna minnen och upplevelser. Men jag kan slå vad, om alla rikedomar i världen att 99,9 procent av alla dessa är av det glada slaget. Jag är glad att jag gjorde valet att gå på Ekologiprogrammet i 9e klass, det är det bästa valet jag gjort hittills i mitt 19åriga liv.
Nu lämnar jag det halvdystra nostalgiskrivandet bakom mig för ett tag, det jag egentligen skulle ta upp var riktat mot Fredrik, vad sägs om en cover på "Sad Lisa" med Kent på fiol, igår blev den uppenbarelsen klarare än någonsin förut. Vi måste få det att ske.
Tillbaka till EKO då, ser fram emot julspelet om några veckor, ska smyga mig in och kika på det!
På återseende efter kvällens bravaden,
Ska nämligen dansa vals med pepparkakor och vita möss!!
/ Marcus
Här nedan följer lite random bravader med klassen..Förlåt,. Här nedan följer lite bravader med BÄSTA-klassen
