marcusberglund

Nu har jag verkligen lyssnat in mig på TCV. Det är så sjukt bra musik, fast kan väl knappast säga att männen bakom någonsin gjort något dåligt så. Jag menar, Dave Grohl. Nirvana & Foo Fighters, det säger en del. Även Josh Homme med Queens of the stone age och Eagles of death metal, sist men absolut inte minst har bandet en legendarisk basist. John Paul Jones från forna LED ZEPPELIN! Det kan ju inte vara dåligt när tre så stora och musikaliskt begåvade genier står på scenen. Nu ser jag verkligen fram emot en riktig turné från grabbarna, ett besök i närheten vore inte fel alls.
Tänk att man aldrig tröttnar på musik!
Senast igår åkte jag på en örfil av min flickvän då jag försvarade Rolling Stones, men vad gör det? Lite måste man tåla för något så magiskt. Okey då, mina känslor för Ida är väl minst lika magiska (om inte änn mer magiska) som de känslor jag har för musiken. När Ida är med kan man ju tyvärr inte lyssna på allt. Det går ann om jag spelar någon platta med Dylan eller sätter på några sköna unplugged tappningar. Men direkt disten åker på eller det blir fartfyllt, nae då blir det snudd på bråk! Ja ja, jag överdriver kanske lite, men jag har lärt mig att välja mina stunder!
Varje ensam-tillfälle man får slänger man fram hörlurarna ur fickan, pluggar in dem i telefonen och stänger allt annat ute. Fast först och främst brukar det alltid gå 1-2 minuter till spillo då de vita sladdarna alltid, alltid trasslar och frasslar in sig.. 

Klockan är 16:27.
Skulle det här varit för sex månader sedan så hade knappast himmelen sett lika gråspräcklig ut och det hade inte alls varit lika bläckmörkt ute. Nej för ett halvår sedan hade solen precis påbörjat sitt årliga uppvärmande av marken vi står så säkert på. Då var jag i full gång med allt pluggande, avslutande av kurser festande och så mycket annat jibbo på det..
Det är ju inte för intet man längtar tillbaka, inte lite utan förbannat jävla mycket måste jag säga!

Men en gång EKO06  är alltid EKO06, och nästa helg blir det fest med lite gamla godingar. Det är ju inte precis så att man tappat kontakten med alla. De som umgås är ju de sóm vill umgås och de som betyder någonting redan från början och nu, resten har dragit sig ur och kan stanna där avvaktande och se på med sina avundsjuka valpögon.
Jag skiter i vilket, mitt liv trivs jag relativt bra med ändå! Det enda som är skit nu, det måste vara att Fredrik sitter i Thailand, sicken liten skit han är egentligen. Synden straffar,  som man brukar säga, han har varit sjuk i några dagar så shi fick han!
Avundsjuk? Nej inte alls!  Det som är så tråkigt är att han missar det underbara höstvädret som legat över Dalarna under de två veckor han varit borta..

Men för den insatte så är det inte långt kvar till Februari heller.

Dagen idag har gått i julpyntets anda. Idas mormor kom hem till henne för att pynta lite. Så vi hjälpte glatt till med en hel del, tiden gick bara lite för fort och efter en välbehövlig paus med nybakta lussekatter åkte vi för att införskaffa oss ännu mer pynt. Denna gång till Mr. Mats kontor. Shoppade loss ordentligt och efter någon timme åkte vi hem, Ida ville inte ha hjälp så jag satte mig här.
Som ni kanske förstår suger jag in mig musik och letar plåtar utomlands. Får gå och kika förbi fönstren vi Fastighetsbyrån senare!
Ska väl snart börja göra mig i ordning, ska på kalas och middagsbjudning ikväll, med Ida hos hennes faster Anna. Det ska bli jätte trevligt! Men jag oroar mig mycket, eftersom beslutsångesten sakta kryper på, mer och mer för varje minut som går. Det eviga klädvalet..
Som sann rocker tar jag det som ligger framme ;)

(Haha, på tal om det. Igår blev jag påtvingad av expediten på Carlings att testa ettpar tjejbyxor. Satt som ett smäck, deffinitionsfråga visseligen.. Men i vilket fall, väldigt låga i grejen var dem också och jag provade att luta mig frammåt, ja precis! Hade jag köpt dem och inte varit varsam på vart och hur jag satt mig så hade jag blivit ett lätt byte för alla myntkastare..)

På återseende
Med vänliga hälsningar / Marcus