Jag sväljer!!
You heard it!
Om man luktar på ett bröd som är mjukt känner man oftast direkt på stanken om det skulle råka vara gammalt. Eller så möts man av en smisk i ansiktet från de gröna porerna som på något sätt lyckats beblanda sig med det lilla syre som tidigare fanns förslutet i påsen.
Så är då inte fallet angående olivbröd dock. Nej för olivbröd har tydligen det där våta oset redan från början, vilken jag förut endast trodde att mögligt bröd hade. Min limpa var ju ljust gräddad, den såg perfekt ut, mjuk och saftig, men doften jag kände påminde mig om någonting oätbart och fick mig att tveka. Jag närmade mig med rädsla. Efter att ha tvättat händerna och torkat dem, tog jag tag i första bästa kniv, greppade tag i brödbiten och lade den ner för att vila på skärbrädan, någonting som kom att bli dess sista vila. Jag gjorde lidandet kortvarigt, skar tre sjukt perfekta skivor. Resten av olivbrödet slängde jag tillbaka i påsen, vilken jag förslöt noggrant. Det fick helt enkelt bära eller brista för mig nu, jag smorde på lite smör, hyvlade ett par ostskivor och tänkte för mig själv. Om det är äckligt så gör jag precis samma sak som resten av världen skulle ha gjort om de fått någonting osmakligt i munnen, jag spottar. Men...
Rubriken talar för sig själv. Min mage mår bra och jag är sjukt mätt. Olivbrödet var bland det godaste bröd jag har smakat. Way to go Gateau! (Mycket jäkla smygreklam här, men man kanske måste fjäska lite med tanke på sina tidigare snedsteg!)
Fy fabian vad klockan går när man absolut inte har någonting bättre för sig. Veckan börjar ordna upp sig också och det ser ut att hända en hel del roliga jippon.
Sleep tight motherfuckers!
The one&the MB
You heard it!
Om man luktar på ett bröd som är mjukt känner man oftast direkt på stanken om det skulle råka vara gammalt. Eller så möts man av en smisk i ansiktet från de gröna porerna som på något sätt lyckats beblanda sig med det lilla syre som tidigare fanns förslutet i påsen.
Så är då inte fallet angående olivbröd dock. Nej för olivbröd har tydligen det där våta oset redan från början, vilken jag förut endast trodde att mögligt bröd hade. Min limpa var ju ljust gräddad, den såg perfekt ut, mjuk och saftig, men doften jag kände påminde mig om någonting oätbart och fick mig att tveka. Jag närmade mig med rädsla. Efter att ha tvättat händerna och torkat dem, tog jag tag i första bästa kniv, greppade tag i brödbiten och lade den ner för att vila på skärbrädan, någonting som kom att bli dess sista vila. Jag gjorde lidandet kortvarigt, skar tre sjukt perfekta skivor. Resten av olivbrödet slängde jag tillbaka i påsen, vilken jag förslöt noggrant. Det fick helt enkelt bära eller brista för mig nu, jag smorde på lite smör, hyvlade ett par ostskivor och tänkte för mig själv. Om det är äckligt så gör jag precis samma sak som resten av världen skulle ha gjort om de fått någonting osmakligt i munnen, jag spottar. Men...
Rubriken talar för sig själv. Min mage mår bra och jag är sjukt mätt. Olivbrödet var bland det godaste bröd jag har smakat. Way to go Gateau! (Mycket jäkla smygreklam här, men man kanske måste fjäska lite med tanke på sina tidigare snedsteg!)
Fy fabian vad klockan går när man absolut inte har någonting bättre för sig. Veckan börjar ordna upp sig också och det ser ut att hända en hel del roliga jippon.
Sleep tight motherfuckers!
The one&the MB
Kommentarer
Trackback
